FAMILJEN RUSSIN

Jag har varje morgon den senaste veckan blivit väckt av en piffig liten snickare.
Han låter mycket, snickaren. Det bankas, putsas, skrapas,bilas, borras och idag tror jag han minsann har använt kompressorn, och den låter ...hm....illa.
Jag har förpassat mig till Maddes rum i källaren redan efter de två första dagarna. Jag tyckte inte det var varken attraktivt eller kul att kliva ut ur sovrummet som en rugg-uggla och möta den piffige lilla snickarn i full gång sedan flera timmar. Dessutom dämpas oljudet lite när man går ner i källaren och stänger dörren, sätter i öronpropparna samt surrar fast två kuddar runt huvudet.

Förutom att vi har en konstant bajs-lukt i huset (toan är inte på plats ännu) så har vi också betongdamm ungefär överallt. Jag går omkring och tittar på dammet varje dag och ibland skriver nåt coolt i det. Jag har bestämt att dammet får ligga till renoveringen är klar. Det är liksom ingen idé att städa flera gånger, eller hur?
Det beräkns bli klart nästa vecka nån gång.

Ååååh, vad vi ska mysa i det nya bubbelbadkaret. Med levande ljus och kanske ett glas vin eller en bra bok. Sådär som du ser på tv. Bubbelbubbel. Vi kommer att kallas familjen russin efter allt badande. (Jag tror vi måste köpa matchande badrockar nu, annars ser det ju fult ut på krokarna).
Ja, det är mycket som ska pyntas och matchas sen när den lille piffige snickarn är klar.
Sen blir det att njuta......för alla i familjen utom jag - jag åker väl på att städa bort allt betongdamm.